Så beräknas tullvärdet: frakt, försäkring och det många missar

Tullvärdet är det värde som tullen beräknas på när du importerar. Huvudregeln är transaktionsvärdet: priset du faktiskt betalar för varan, plus frakt, försäkring och lastning fram till EU:s yttre gräns. Vissa kostnader ska räknas med fast de inte står på varufakturan, till exempel royalties och verktyg du bekostat hos leverantören, medan frakt inom EU och svensk moms hålls utanför. Tullen blir sedan tullvärdet gånger varukodens tullsats.

Vad är tullvärdet och hur bestäms det?

Tullvärdet är beräkningsgrunden för tullen, och i förlängningen för en stor del av momsen. Huvudregeln kallas transaktionsvärdesmetoden: utgångspunkten är det pris som faktiskt betalas eller ska betalas för varan när den säljs för export till EU. I praktiken betyder det fakturapriset, justerat med de tillägg och avdrag som gås igenom nedan. Tullverket uttrycker det så att tullvärdet i första hand ska fastställas med transaktionsvärdemetoden i artiklarna 70 till 72 i tullkodexen.

Finns ingen försäljning går det inte att utgå från ett pris. Det händer när du får varuprover gratis, hyr utrustning eller flyttar varor mellan egna bolag utan köp. Då används i stället alternativa metoder, och de ska prövas i en bestämd ordning tills en av dem fungerar: transaktionsvärdet på identiska varor, sedan på liknande varor, sedan den deduktiva metoden som utgår från försäljningspriset inne i EU, sedan ett beräknat värde byggt på tillverkningskostnad, vinst och omkostnader, och sist en reservmetod med rimliga metoder utifrån tillgängliga uppgifter. De två mittersta stegen får kastas om på deklarantens begäran.

Vid köp inom en koncern godtas priset bara om relationen mellan bolagen inte har påverkat det. Närstående är ett definierat begrepp i tullreglerna och träffar bland annat bolag där en tredje part äger eller kontrollerar minst fem procent i båda, bolag som kontrollerar varandra och familjemedlemmar. Tullverket kan då undersöka omständigheterna kring försäljningen, och du kan visa att priset håller genom att jämföra med testvärden: transaktionsvärden vid försäljning av identiska eller liknande varor mellan parter som inte är närstående, eller tullvärden på identiska eller liknande varor framräknade med den deduktiva metoden eller metoden med beräknat värde.

Tullsatsen som möter värdet bestäms av varukoden och ursprungslandet. Är du osäker på koden kan du hitta rätt HS-kod innan du räknar på affären.

Vad läggs till i tullvärdet?

Frakt, försäkring och lastning fram till EU:s yttre gräns, plus vissa kostnader som inte syns på varufakturan alls. Tanken är att tullvärdet ska spegla varans hela värde vid EU:s gräns, inte bara raden på fakturan.

Frakt och försäkring till EU:s gräns

Transportkostnaden och försäkringen fram till platsen där varan förs in i EU ingår i tullvärdet, liksom lastning och hantering på vägen dit. Det gäller oavsett om kostnaderna står på varufakturan eller på en separat fraktfaktura. Köper du fritt fabrik lägger du alltså till hela frakten fram till gränsen. Köper du CIF ligger frakt och försäkring redan i priset och ska inte läggas till en gång till.

Royalties och licensavgifter

Betalar du en royalty eller licensavgift som avser den importerade varan, och betalningen är ett villkor för att du ska få köpa varan, ska avgiften räknas in i tullvärdet. Det avgörande för villkorsfrågan är om säljaren hade varit beredd att sälja varorna utan att avgiften betalas, och villkoret kan vara både uttryckligt och underförstått. Att du betalar royaltyn till någon annan än säljaren räddar dig inte undan: betalas den till ett annat bolag i samma koncern som säljaren, räknas den ändå normalt som ett villkor för försäljningen, och det spelar ingen roll i vilket land mottagaren finns. Undantaget är den avgift som bara är ett villkor för din försäljning inne i Sverige, till exempel en ren distributionsrätt: den hör inte hemma i tullvärdet. Klassikern är varumärkeslicensen: du importerar skor för 20 000 euro och betalar 5 procent av inköpspriset i licensavgift till varumärkesägaren. Då är tullvärdet 21 000 euro plus frakten till gränsen, inte 20 000.

Verktyg, formar och material du står för

Det här är posten som oftast glöms. Bekostar du formverktyg, gjutformar, material eller komponenter som leverantören använder för att tillverka din vara, ska den kostnaden in i tullvärdet även när den fakturerats separat eller inte alls. I internationell tullpraxis kallas posterna assists. Betalar du 12 000 euro för ett formverktyg hos leverantören ska beloppet fördelas på de varor som tillverkas med verktyget. Du får välja hur: antingen lägger du hela verktygsvärdet på den första sändningen, eller så fördelar du det på det beställda antalet artiklar vid varje importtillfälle. Samma två fördelningssätt gäller för de övriga posterna i den här gruppen.

Samma princip gäller design- och utvecklingsarbete som tillhandahålls leverantören gratis eller till underpris, men bara när arbetet har utförts utanför EU. Är ritningarna gjorda inne i unionen ska de inte in i tullvärdet. Forskning och förberedande formgivningsskisser hålls dessutom utanför oavsett var de gjorts, eftersom de föregår själva utvecklingsarbetet och sällan går att knyta till en bestämd produkt.

Även emballage och förpackningskostnader hör till tilläggen, liksom provisioner och mäklararvoden till säljarens mellanhänder. Den ersättningen ska med oavsett vad den kallas och oavsett om mellanhanden sitter i tredjeland eller i EU. Syns beloppet inte på fakturan får du göra tillägget utifrån provisionsnotor eller andra debiteringar. Undantaget är inköpsprovisionen, alltså den du betalar till din egen agent, som aldrig ska in.

Vad ingår inte i tullvärdet?

Kostnader som uppstår efter EU:s gräns och poster som inte avser själva varan. De vanligaste är dessa:

• Frakt och försäkring inom EU. Transporten från EU:s gräns till din anläggning ingår inte i tullvärdet. Den dyker däremot upp i momsunderlaget, se nästa avsnitt.
• Tull och svensk moms. Skatterna ingår inte i sitt eget underlag. Har säljaren lagt dem i priset, som vid DDP, ska de räknas bort, men bara om det finns en tydlig uppgift på fakturan eller i ett annat handelsdokument om att priset innehåller importtullar eller andra avgifter. Saknas den uppgiften medger Tullverket inget avdrag.
• Rabatter som är avdragna på fakturan. Du deklarerar det pris du faktiskt betalar, inte listpriset.
• Kostnader efter importen, som konstruktion, uppförande, sammansättning, underhåll och tekniskt bistånd. Du kan styrka beloppet med vilket handelsdokument som helst, till exempel avtalet.
• Ränta enligt ett finansieringsavtal vid uppskjuten betalning. Fyra villkor ska vara uppfyllda: räntan är skild från varupriset, finansieringsavtalet är skriftligt, varorna säljs verkligen till det angivna priset, och räntesatsen ligger inte över det som är vanligt i landet där finansieringen ordnades. Det spelar ingen roll om det är säljaren eller en bank som finansierar.
• Inköpsprovision, alltså det du betalar till din egen agent för att agenten företräder dig vid inköpet. Normalt ska det finnas ett skriftligt avtal som reglerar förhållandet; saknas det krävs annan dokumentation som visar att det verkligen är ett agentförhållande.

Den gemensamma regeln för hela listan är enkel: kan du särskilja kostnaden ska den inte ingå i tullvärdet. Kan du inte det, ingår den.

Räkneexempel: från fakturapris till tull och moms

Momsunderlaget är inte samma sak som tullvärdet

Tullvärdet är basen för tullen. Momsunderlaget är tullvärdet plus tullen plus bikostnader som frakt och hantering inom EU fram till bestämmelseorten. De två underlagen blandas ofta ihop, och skillnaden är just kostnaderna efter gränsen.

Momssatsen är normalt 25 procent. För livsmedel gäller tillfälligt 6 procent till och med den 31 december 2027, även vid import. Momsregistrerade företag betalar inte importmomsen till Tullverket utan redovisar den till Skatteverket i momsdeklarationen, och drar normalt av den som ingående moms i samma deklaration. Hur det går till i praktiken står i guiden om så fungerar importmomsen.

Konsekvensen är värd att stanna vid: för ett momsregistrerat företag är momsen ett genomflöde, medan tullen är en ren kostnad. Det är tullvärdet och tullsatsen som avgör vad importen faktiskt kostar.

Fyra fel som gör tullvärdet fel

De flesta felen handlar inte om matematiken utan om vad som stoppas in i den. Här är de fyra vi ser oftast.

Fel antagande om leveransvillkoret

Leveransvillkoret, Incoterms, avgör vad som redan ligger i priset. Ett CIF-pris innehåller frakt och försäkring; lägger du på frakten en gång till betalar du tull på samma kostnad två gånger. Ett EXW- eller FCA-pris innehåller ingen frakt alls; glöms tillägget blir värdet för lågt, och det är den dyra sortens fel. Krångligast är DDP, där säljarens pris även innehåller tull och moms som ska räknas bort ur tullvärdet. Avdraget kräver dock att det står tydligt på fakturan eller i ett annat handelsdokument att priset innehåller tull och avgifter; utan den uppgiften får du inte dra av dem. Det är ett av skälen till att vi avråder från DDP och rekommenderar DAP.

Rabatter som hanteras fel

Du deklarerar det pris du faktiskt betalar. Står rabatten på fakturan och är avdragen sänker den tullvärdet; deklarerar du listpriset betalar du tull på pengar som aldrig lämnat kontot. Två villkor gäller alltid: rabatten ska hänföra sig till de importerade varorna, och du ska ha en avtalsenlig rätt till den.

Kvantitets- och bonusrabatter har en egen fälla. De får dras av först när de faktiskt har uppnåtts, och avdraget måste avse den aktuella sändningen. En rabatt du får i efterhand för varor som redan är importerade kan alltså inte dras av, och importerar du bara en del av kvantiteten får du bara dra av den delen av rabatten. Räkna därför med bonusen först när den är intjänad, inte när den är i sikte.

Fel valutakurs

Tulldeklarationen räknas på Tullverkets månadskurs, som fastställs för en kalendermånad i taget utifrån kursen näst sista onsdagen i månaden innan. Fakturans kurs, bokföringskursen och dagskursen används inte. Räknar du kalkylen på en annan kurs än deklarationens får du differenser mot tullräkningen som ser ut som fel men inte är det.

Frakt inom EU som följer med in i tullvärdet

Går sändningen sjövägen till Rotterdam och sedan på lastbil till Sverige ska bara frakten fram till EU:s gräns in i tullvärdet. Slår fraktfakturan ihop allt till en rad är risken stor att hela beloppet deklareras, och då betalar du tull på en EU-intern transport. Den enklaste vägen är att be transportören dela upp fraktkostnaden, men du är inte fast om uppdelningen saknas. Är den sammanlagda transportkostnaden känd får den fördelas efter hur lång sträcka som körts utanför respektive inom EU, och går sändningen med flera transportmedel krävs ett gemensamt transportdokument. Är totalen inte känd får du dra av den faktiska kostnaden efter införseln eller den normala kostnaden för en sådan transport, och finns flera priser i transportörens frakttariff ska avdraget motsvara det lägsta. Undantaget är fraktzonen: kostar frakten lika mycket oavsett om leveransorten är införselplatsen eller slutorten, ska hela fraktkostnaden in i tullvärdet.

Frågor och svar om tullvärde

Fler tullguider

Vad kostar tull i Sverige · Importmoms · Tullkalkylatorn · EORI-nummer · Alla tullguider

Källor: Tullverket, sidorna om tullvärde och tullvärdeberäkning samt Tullverkets valutakurser (tullverket.se): Tullverket, ”Tullvärde”, ”Transaktionsvärdemetoden”, ”Uppgifter om varornas tullvärde” samt ”Tullvärdehandledning” (Tv-nr 790.14), lästa 2026-09-24; Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (unionstullkodexen), art. 70 (transaktionsvärde), art. 71 (tillägg), art. 72 (poster som inte ingår) och art. 74 (alternativa metoder), samt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447, art. 127 (närstående), art. 134 (testvärden), art. 135 (assist) och art. 136 (royaltyer), lästa via EUR-Lex 2026-09-24; Skatteverket om redovisning av importmoms. Sidan uppdaterad september 2026.