Direktförtullning betyder att varorna deklareras för fri omsättning direkt när de kommer till Sverige: tull och moms fastställs på en gång och godset är fritt att använda. Tullager skjuter upp tullen tills varorna faktiskt tas ut, och transitering flyttar godset oförtullat under tullövervakning till en annan plats där förtullningen sker. Vilket som passar avgörs av vad som ska hända med varorna: ska de användas i Sverige nu, säljas i etapper eller bara passera på väg någon annanstans?
Tre vägar genom tullen: så skiljer de sig åt
Alla tre är tullförfaranden enligt EU:s tullagstiftning, och alla tre börjar på samma sätt: godset anländer och ska hänföras till ett förfarande. Skillnaden ligger i vad som händer med tull, moms och godset efteråt.
| Förfarande | Vad det är | Tull och importmoms | Passar när |
|---|---|---|---|
| Direktförtullning | Importdeklaration för övergång till fri omsättning vid ankomsten | Fastställs direkt. Momsregistrerade redovisar momsen till Skatteverket | Varorna ska användas eller säljas i Sverige nu |
| Tullager | Varorna lagras oförtullade i ett godkänt tullager | Ingen tull eller moms så länge varorna ligger kvar. Betalas först vid uttag | Osäker slutmarknad, försäljning i etapper, återexport |
| Transitering | Varorna flyttas oförtullade under tullövervakning till en annan plats | Ingen tull eller moms i Sverige. Allt hanteras där transiteringen avslutas | Godset ska bara genom Sverige eller vidare ut ur EU, till exempel till Norge |
Vad är direktförtullning?
Direktförtullning är det vanligaste och enklaste förfarandet: en importdeklaration lämnas till Tullverket när godset anländer, tull och moms fastställs, och när deklarationen frigjorts är varorna unionsvaror som får användas och säljas fritt. Tullverkets formella namn på förfarandet är övergång till fri omsättning; direktförtullning är det ord de flesta speditörer och importörer använder.
Ordet ”betala vid gränsen” stämmer för övrigt sällan för företag. Momsregistrerade företag betalar ingen moms till Tullverket; importmomsen redovisas till Skatteverket i momsdeklarationen och är normalt avdragsgill. Det som fastställs och faktiskt kostar vid direktförtullningen är tullen, och den beror på varukoden. Hur hela flödet ser ut steg för steg står i guiden om importdeklarationen.
För de flesta importflöden är det här rätt väg av ett enkelt skäl: en deklaration, inga egna tillstånd, inget mer att administrera efteråt.
Vad är ett tullager?
Ett tullager är en godkänd lagerlokal där varor från länder utanför EU får ligga utan att tull och importmoms tas ut. Avgifterna utlöses först den dag varorna tas ut ur lagret till fri omsättning, och tas de i stället ut för export utanför EU betalas aldrig någon svensk tull alls. Att driva ett tullager kräver tillstånd från Tullverket och en garanti, samt en lagerbokföring som visar exakt vad som finns i lagret. Tullkodexen ställer fyra krav på den som ska få tillståndet: att vara etablerad i EU, att lämna nödvändiga garantier för att verksamheten sköts korrekt, att ställa en garanti för den tullskuld som kan uppstå, och att hålla en bokföring i en form som Tullverket godkänner.
Blanda inte ihop tullager med tillfällig lagring. Gods som väntar på förtullning hos en fraktterminal ligger i tillfällig lagring, och där måste varorna hänföras till ett tullförfarande eller återexporteras inom 90 dagar. Ett tullager har ingen sådan klocka. Tullkodexen säger uttryckligen att det inte får finnas någon begränsning av hur länge varor får ligga kvar i ett lagringsförfarande. Undantaget är smalt: i undantagsfall får Tullverket sätta en tidsfrist, särskilt om varorna vid långtidslagring kan bli ett hot mot hälsa, växter eller miljö.
Det praktiska upplägget ser olika ut. Vissa importörer har tillstånd för eget tullager i den egna anläggningen, andra låter godset ligga i en lagerhållares godkända tullager. Det senare är fullt möjligt: ett allmänt tullager är per definition öppet för vem som helst att lagra varor i, till skillnad från ett privat tullager som bara används av tillståndshavaren själv. Oavsett vilket är det deklarationerna som styr förfarandet: en deklaration som hänför varorna till tullagerförfarandet när de kommer in, och en importdeklaration för uttag när de ska ut.
Vad är transitering?
Transitering flyttar oförtullat gods under tullövervakning från en plats till en annan, utan att tull och moms tas ut på vägen. Sändningen får ett MRN-nummer och följs elektroniskt i transiteringssystemet tills den avslutas på destinationen, där den förtullas enligt destinationslandets regler. Det är förfarandet för gods som inte ska stanna: en container som landar i Göteborg men ska till en kund i Norge behöver aldrig förtullas i Sverige, den transiteras genom landet och förtullas först på norsk sida.
Transitering fungerar även åt andra hållet och inom EU: gods från Norge som ska vidare till en kund i ett annat EU-land kan transiteras från gränsen och förtullas hos mottagaren. Vad som krävs, hur T1-dokumentet fungerar och hur vi sätter upp det står på sidan om transitering.
När lönar sig tullager, och när räcker direktförtullning?
Direktförtullning vinner på enkelhet: lägst administration, inga tillstånd, inga löpande krav. Ska varorna användas eller säljas i Sverige inom överskådlig tid finns sällan skäl att välja något annat. Tullsatsen är dessutom 0 procent för många varor, och då finns inget att skjuta upp.
Tullagrets argument är likviditet och flexibilitet, och det växer med tre saker: tullsatsen, volymen och osäkerheten om vart varorna ska. Ett räkneexempel: tar du in varor för 1 000 000 kr med 4 procent tull kostar direktförtullningen 40 000 kr i tull på en gång, oavsett när varorna säljs. Ligger samma varor i tullager och tas ut i takt med försäljningen betalas tullen i samma takt, och säljs hälften av partiet till kunder utanför EU betalas aldrig svensk tull på den halvan. Vid 0 procent tull försvinner nästan hela kalkylen, då återstår bara momseffekten, och den är för momsregistrerade företag en redovisningspost snarare än en kostnad.
Transiteringens argument är genomfarten: gods som bara passerar ska inte förtullas två gånger. Utan transitering skulle en sändning till Norge först förtullas in i EU och sedan ut igen, med dubbel administration och i värsta fall tull som inte går att få tillbaka. Den sista biten är värd att ta på allvar: har varorna en gång övergått till fri omsättning har tullskulden uppstått, och den betalas inte tillbaka bara för att varorna lämnar EU igen. Återbetalning kräver att något av tullkodexens särskilda skäl är uppfyllt, till exempel att varorna var defekta, och då gäller dessutom en ettårsfrist. Med transitering passerar godset Sverige oförtullat och hela tullhanteringen sker en gång, i rätt land.
Vad kräver och kostar förfarandena i grova drag?
Inga priser i kronor här, men kravbilden skiljer sig tydligt åt och den avgör ofta valet i praktiken.
- Direktförtullning: inga egna tillstånd när ett ombud anlitar sitt EDI-tillstånd och deklarerar åt dig. Kostnaden är tullen, momsen (en redovisningspost för momsregistrerade) och deklarationsarvodet. Fullmakt till ombudet är det enda pappret som behöver ordnas en gång.
- Tullager: tillstånd från Tullverket för den som driver lagret. Fyra krav följer av tullkodexen: etablering i EU, nödvändiga garantier för att verksamheten sköts korrekt, en garanti för den tullskuld som kan uppstå, och en lagerbokföring i en form Tullverket godkänner. Den som i stället lägger varor i någon annans allmänna tullager slipper eget tillstånd men betalar lagerhyra. Ovanpå det kommer två deklarationer per varuparti i stället för en: en in i lagret och en vid uttag. En detalj som brukar förvåna: lagringskostnaden i sig räknas inte in i tullbeloppet, om du kan styrka den.
- Transitering: kräver en garanti som täcker tull och andra avgifter under transporten. Ansvaret ligger på den som är ansvarig för förfarandet, alltså den som startar transiteringen, och i praktiken är det ombudet eller speditören som ställer sin garanti. Som kund behöver du inget eget tillstånd när vi startar transiteringen åt dig.
Kostnadsbilden är alltså inte bara avgifter utan administration: direktförtullning är en händelse, tullager är en pågående ordning med krav som ska underhållas, och transitering är en händelse med en garanti i botten.
Välj rätt förfarande för ditt flöde
Välj direktförtullning om varorna ska användas eller säljas i Sverige, tullsatsen är låg eller noll, och du vill ha så lite administration som möjligt. Det här är rätt val för de allra flesta importörer, de allra flesta dagar.
Välj tullager om du tar in stora partier med tullsats över noll och säljer i etapper, om en del av volymen ska vidare till kunder utanför EU, eller om du vill kunna lägga varor på lager utan att binda pengar i tull innan de är sålda. Räkna på tullbeloppet per år innan du bestämmer dig: kraven kring lagret ska vara motiverade av vad uppskjuten tull faktiskt sparar.
Välj transitering om godset bara passerar Sverige eller EU på väg mot en annan slutdestination, till exempel Norge, eller när det ska flyttas oförtullat mellan två platser under tullövervakning. Då sker förtullningen en gång, där varorna ska vara.
Flödena går också att kombinera. Ett parti kan transiteras från hamnen till ett tullager, ligga där tills det är sålt, och tas ut i omgångar med en importdeklaration per uttag. Vilken kombination som bär sig avgörs av samma tre frågor: vart ska varorna, när ska de dit och vad är tullsatsen?
Vi gör deklarationerna, oavsett vilken väg du väljer
Valet av förfarande är en flödesfråga, men varje väg består i praktiken av deklarationer, och det är dem vi gör. EasyTull är ett registrerat tullombud hos Tullverket och sköter direktförtullningar, transiteringar och deklarationerna in i och ut ur tullager, till fast pris per deklaration. Är du osäker på vilket förfarande som passar ditt flöde tittar vi på volymer, tullsatser och destinationer tillsammans med dig innan du låser upplägget. Du hittar oss på tullombud. Svar inom 10 minuter, annars bjuder vi på deklarationen.
+46 31 755 77 76
Frågor och svar om tullager, transitering och direktförtullning
Vad är skillnaden mellan tullager och tillfällig lagring?
Tillfällig lagring är väntläget hos till exempel en fraktterminal innan godset hänförts till ett tullförfarande, och där måste varorna deklareras till ett förfarande eller återexporteras inom 90 dagar. Ett tullager är ett eget tullförfarande med tillstånd från Tullverket, där varorna kan ligga kvar oförtullade utan samma tidspress: tullkodexen sätter ingen tidsgräns för hur länge varor får ligga i ett lagringsförfarande.
Måste jag betala tull och moms på varor som ligger i tullager?
Nej, inte så länge varorna ligger kvar i lagret. Tull och importmoms tas ut först när varorna tas ut till fri omsättning, och tas de ut för export utanför EU betalas ingen svensk tull alls.
Kan jag transitera varor genom Sverige till Norge?
Ja. Godset transiteras oförtullat under tullövervakning genom Sverige och förtullningen sker först i Norge. Sändningen följs elektroniskt via sitt MRN-nummer och gränspassagen registreras i transiteringssystemet NCTS.
Behöver jag eget tillstånd för att använda ett tullager?
Bara om du själv ska driva lagret: då krävs tillstånd från Tullverket, garanti och lagerbokföring. Lägger du varorna i någon annans godkända tullager behöver du inget eget tillstånd. Ett allmänt tullager är just ett lager som vem som helst får lagra varor i.
Vad betyder direktförtullning?
Att varorna deklareras för övergång till fri omsättning direkt när de anländer, i stället för att läggas på tullager eller transiteras vidare. Tull och moms fastställs på en gång och varorna är därefter fria att användas och säljas i EU.
Vilket förfarande är billigast?
Det beror på flödet. Direktförtullning har lägst administration och är billigast när varorna ändå ska förtullas i Sverige nu. Tullager sparar pengar först när uppskjuten eller utebliven tull överstiger kostnaden för lagret och den extra administrationen. Transitering är billigast för gods som bara passerar, eftersom förtullningen då sker en enda gång i rätt land.
Fler tullguider
Transitering · Importdeklaration · Exportdeklaration · Tullkalkylatorn · Alla tullguider
Källor: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (unionstullkodexen), art. 86.1 (lagringskostnader utanför tullberäkningen), art. 89 (garanti), art. 149 (90 dagar i tillfällig lagring), art. 211 (tillstånd), art. 214 (bokföring), art. 233.1 c (transiteringsgaranti), art. 238 (ingen lagringstidsgräns) och art. 240 (allmänt och privat tullager), lästa via EUR-Lex 2026-09-24; Tullverket, sidorna om tullager, transitering och övergång till fri omsättning (tullverket.se); Tolletaten, ”Digitoll for vei” (toll.no, läst 2026-09-22) för NCTS-registreringen vid norska gränsen. Sidan uppdaterad september 2026.